"Varje damm är unik!"

Man kan säga att cirkeln är sluten för Abha Dudhraj från Nepal. När Statkraft hjälpte till att bygga vattenkraft i Nepal var hennes pappa vattenkraftsingenjör och arbetade med dammprojekt tillsammans med Statkraft. Senare doktorerade han vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU) i Trondheim och tog med sig sin familj till Norge. När familjen gav sig av stannade Abha kvar i Trondheim för att studera.

"Det första året utan min familj var utmanande, men jag tog mig igenom det tack vare hjälp från nya och gamla vänner", säger 31-åringen.

Abha kan inte låta bli att känna sig imponerad när hon tänker tillbaka på vattenkraftsprojekten i Nepal.

– Nepal har en enorm vattenkraftspotential, men de har en lång väg att gå. Khimti kraftverk var ett av de första stora vattenkraftsprojekten i Nepal, och Statkraft hjälpte till med både vattenkraftsproduktion och kompetensutveckling, säger hon.

För Abha var det inte självklart att välja vattenkraft.

– Jag ville egentligen inte jobba med vattenkraft, just för att det var det min pappa gjorde, säger Abha med ett snett leende.

En ung Abhá skulle ha föredragit att bli något annat, som läkare eller civilingenjör. Hon har alltid varit praktiskt lagd, förklarar hon. Men så småningom tog hon sommarjobb på olika kraftverk och såg vilka krafter som var i rörelse, vad som krävdes för att bygga en damm, all den kunskapen!

Hon kan bara inte sluta prata om dammar.

"De är vackra och skapar stora speglar av vatten. Jag tycker att det är fantastiskt att se vad vatten kan göra, och – inte minst – vad som krävs för att bygga en damm. Varje enskild damm är unik, eftersom du bygger den efter de förhållanden som råder på just den platsen. Det är spännande."

Gamla dammar och moderna dammar

De allra första dammarna och vattenreservoarerna i Norge byggdes i anslutning till mjölkvarnar, sågverk och järnbruk – långt innan det var möjligt att producera elektricitet. De byggdes ofta för att underlätta flottning, det vill säga att flotta fällt timmer nedströms med hjälp av älvströmmen.

Dessa stöddämningar byggdes av sten eller trä. När vattenkraftsprojekt började byggas i början av 1900-talet blev betongkonstruktioner vanligare.

– Det byggs inte längre några stendammar. Överhuvudtaget har vi betong- och jorddammar, säger Abha innan han ger sig i kast med en lång och teknisk beskrivning av olika typer av dammar. Abha är helt i sitt rätta element.

Det finns över 4 000 dammar i Norge, ofta byggda i anslutning till vattenkraftverk för produktion av el. Och till skillnad från vind- och solkraftverk kan vatten lagras och vattenkraftverk kan regleras för att producera mer eller mindre el efter behov. Reservoarerna används också för att skydda mot översvämningar. Vid behov kan de dräneras och regleras för att ge plats åt vatten från smältande snö eller kraftigt regn.

– Vattenkraften är viktig för Norge och många dammar har byggts genom åren. I Tofte, där jag för närvarande arbetar, är dammarna över 100 år gamla. Dessa stendammar byggdes för hand, med häst och vagn. Det är en fascinerande tanke.