Människa och miljö: Energiutveckling måste vara hållbar

Statkraft är ett stort internationellt företag med verksamhet i många länder. Det är också ett statligt ägt norskt bolag, med tydliga etiska riktlinjer och viktiga ansvarsområden. Detta skapar tydliga förväntningar på att företaget agerar ansvarsfullt och arbetar hållbart – över hela världen.

– När Statkraft överväger ett kraftutvecklingsprojekt är det vår uppgift att identifiera möjliga konfliktområden som rör miljö eller sociala förhållanden, föreslå åtgärder och eventuellt erbjuda kompensation för negativ påverkan, säger Pål Høberg, som arbetar med miljöfrågor och sociala frågor inom Statkrafts affärsområde International Power.

Han och kollegan Stephen Sparkes, som är chef för enheten för miljö och social utveckling, delar på det övergripande ansvaret för hållbarhetsarbetet inom affärsområdet International Power. Dessutom övervakar lokala anställda projekten dagligen. Hållbarhetsarbetet är en del av planeringen och genomförandet av alla projekt och följer en väl etablerad metodik i enlighet med internationella standarder.

"Det börjar med ett erkännande av att vår verksamhet kan ha negativ inverkan på miljön och samhället. Vi ger världen förnybar energi, men utvecklingen av den kraften sätter sina spår. Vi ska inte försöka dölja det eller bli defensiva, säger Høberg.

Konsekvensanalys

Om Statkraft funderar på att bygga ett nytt kraftverk kommer en konsekvensanalys att göras långt innan det första spadtaget. Konsekvensbedömningen görs vanligtvis innan Statkraft ens överväger att fatta ett investeringsbeslut om ett nytt kraftverk.

– När vi överväger ett projekt måste vi ta hänsyn till tekniska, ekonomiska, sociala och miljömässiga frågor, och det är den övergripande analysen som avgör om projektet är genomförbart eller inte. Det innebär att ett projekt med lika stor sannolikhet stoppas av sociala skäl som av tekniska eller ekonomiska, säger Høberg.

– Vår roll i processen är att göra en konsekvensanalys där konsekvenser för miljö, samhälle och ekonomi belyses. Vi kartlägger till exempel eventuella hotade arter i området, eventuella konflikter med urfolkens rättigheter, lokalbefolkningens intressen samt ekonomiska och sociala förhållanden som projektet kan komma i konflikt med. Vid utveckling av vattenkraft kommer stora områden ofta att översvämmas, så alla människor som bor där måste flyttas till ett annat område. Dammar, tekniska installationer och elnät kommer också att påverka naturen och kan orsaka skador på flora och fauna.

Høberg betonar att det alltid är externa konsultföretag som gör miljökonsekvensbedömningarna, som övervakas noggrant av personer som är kvalificerade i miljöfrågor.

"I många fall kommer de nationella myndigheterna också att kräva en oberoende tredje part för att analysera miljöpåverkan. På så sätt undviker man misstankar om att analysen döljer eller bagatelliserar de negativa effekterna.

Kompensation och avhjälpande åtgärder

Miljökonsekvensbeskrivningen är en viktig del av Statkrafts beslutsunderlag längre fram i processen. Om företaget beslutar att gå vidare med projektet kommer miljökonsekvensbeskrivningen att följas upp med förslag på kompensation och avhjälpande åtgärder. Dessa sammanfattas i en miljö- och social förvaltningsplan.

– Här har vi etablerat en god praxis som bygger på principen att avhjälpande åtgärder så långt det är möjligt ska göra förhållandena lika bra eller bättre än de var. Om vi behöver hugga ner ett träd planterar vi två nya. Om någon måste flytta från sitt hem kommer de att erbjudas en annan bostad som är jämförbar eller bättre, förklarar Høberg.

Han arbetar med ett projekt i indiska Himalaya, där en vattenkraftsutbyggnad just har aktualiserat dessa frågor.

– Chilgoza-tallen, som är en hotad art, växer i det här området och på några andra platser. Förutom att vara en utrotningshotad art har träden tallkärnor som är mycket efterfrågade och är en viktig inkomstkälla för lokalbefolkningen. När vi bygger en kraftledning genom området måste vi röja en korridor, vilket kommer att påverka miljön och de människor som bor där. I praktiken berövar vi någon motsvarande en månadslön för varje träd vi fäller. Vi vet också att det tar 20 år för ett nyplanterat träd att bära frukt. Lösningen i det här fallet är att placera kraftledningen på ett sätt som kräver att man fäller så få träd som möjligt. Vi upprättar också ett program där vi planterar två träd för varje träd vi tar bort. Vi kompenserar också de drabbade för produktionsbortfall under 40 år. Det är en ganska generös ersättning.

Många möten och många koppar te

Att nå ett bra kompensationsavtal görs inte i en hast, och det är definitivt ingen idé att rusa in med en resväska full av pengar och en färdig lösning.

– Vi informerar och engagerar de som påverkas över tid. Det är många möten som ska hållas och många koppar te som ska drickas, säger Stephen Sparkes.

"Att bygga upp självförtroende är nyckeln. Det gäller inte minst i länder där många – kanske på goda grunder – hyser stor misstro mot myndigheter och utländska företag. Därför är det absolut nödvändigt att etablera goda relationer med de inblandade. Vi måste prata med lokalsamhället, involvera byns representanter och bygga upp ett förtroende över tid. Då kommer vi ofta fram till lösningar som fungerar för alla.

Måste undvika korruption

Korruption är ett minfält, och det är nästan alltid ett problem i utländska projekt, enligt Sparkes. Det är därför viktigt att agera etiskt och att se till att den ekonomiska ersättningen är rättvis och rimlig.

– Vi kan inte låta oss pressas att betala någon 100 gånger marknadspriset för deras hus, till exempel. Vi måste ge en ordentlig och rimlig ersättning, men om vi går in med en öppen plånbok går vi omedelbart in i en gråzon mot korruption. På samma sätt måste vi vara försiktiga med att använda lokala "konsulter" som kan hjälpa till med tillstånd och snabbare handläggningstider mot en avgift. Vi har nolltolerans mot korruption och följer alltid norska principer och värderingar inom detta område. Vi har upplevt att den inställningen ibland kan försena vissa projekt, men i längden bygger det förtroende och trovärdighet, säger han.

Sällan olösliga konflikter

Stephen Sparkes är involverad i Statkrafts projekt längs floden Pilmaiquén i Chile, där företaget har licens att bygga två kraftverk, Osorno och Los Lagos, utöver ett som redan är färdigställt.

Floden har stor kulturell och religiös betydelse för ursprungsbefolkningen, Mapucheindianerna, och detta gäller särskilt området Osorno, där en viktig ritual utförs. Statkraft har därför till en början koncentrerat sig på utvecklingen i Los Lagos, så att företaget kan lägga mer tid på att förändra projektet för att undvika påverkan på den rituella platsen.

– Situationen kompliceras av en långvarig konflikt mellan ursprungsbefolkningen och de chilenska myndigheterna, där urfolket betraktar detta som sin mark. Samtidigt är det bara en liten del av mapucheindianerna som aktivt motsätter sig våra projekt. I sådana här fall, där det även kan finnas interna intressekonflikter, är det viktigt att ta sig tid att försöka hitta lösningar som alla kan leva med. Vårt chilenska team har tillbringat mycket tid med lokalbefolkningen för att etablera en bra relation som bygger på förtroende", säger han.

Sparkes berättar att Statkraft sällan hamnar i konflikter som sträcker sig över många år eller som inte går att lösa.

– Projekt med hög konfliktpotential skulle kunna stoppas relativt tidigt. Det kan bero på att miljöpåverkan eller de sociala konsekvenserna är så stora att det skulle vara svårt att få tillstånd och acceptans hos lokalbefolkningen. Även om vi skulle få tillstånd från staten är det inte säkert att vi vill bygga det ändå. Om det är något vi har lärt oss så är det att man måste ha lokalsamhället på sin sida. Utan detta har vi i praktiken inget projekt, säger Sparkes.